marieloveshira

Gunnarns by är södra Lapplands största jordbruksby med äldre bebyggelse, trösklogar och storhässja. Juktåkolonins kronotorp har sin förhistoria i olagliga skogstorp som på 1890-talet uppkom vid de goda odlingsmarkerna vid Juktån. Dessa insynades 1907 och en hel grupp nya torp växte sedan fram. Av de 25 torp som fanns, står i dag 13 kvar, de flesta ombyggda.

Bastuträsk är det gamla namnet för Gunnarns by. Fornlämningar från förhistorisk tid tyder på att området tidigt varit attraktivt för jägare och fiskare. Innan en fast bosättning kom till stånd på 1700-talet utnyttjades landet främst av folk bosatta längre ned efter Umeälven.

Lappmarkens största jordbruksby

Första nybygget i Bastuträsk togs upp 1744. Byn växte under 1800-talet och blev så småningom södra lappmarkens största jordbruksby, något som än i dag avspeglas i bebyggelsen. I det öppna, kuperade odlingslandskapet ligger gårdarna samlade uppe på kullarna. Gårdsbyggnaderna är ofta grupperade på traditionellt vis i en lös fyrkant. Utmärkande är det stora manbyggnaderna med parstuguplan, logbyggnader av rektangulär form samt några ännu kvarvarande storhässjor.

Olagliga skogstorp

På de goda odlingsmarkerna vid Juktån började skogstorp anläggas olagligt på kronans mark redan på 1890-talet. De insynades 1907 och därefter växte en hel grupp nya torp upp utmed ån. Flera av torparna kom från Gunnarn, men de flesta härstammade från andra delar av länet. De nyodlade torpen var som mest ca 25, men redan på 1950-talet började en avvecklingsperiod. Före 1962 revs i regel de torp som övergavs, de 13 som i dag står kvar hyrs ut av domänverket eller säljs som fritidshus.

Källa:

Kulturhistorisk inventering i Gunnarns by och Juktåkolonin. Manus, Västerbottens museum.